Ord spelar roll.2017 blev året då vi såg hur politikers retorik verkligen kan forma allmänhetens uppfattning och hur det på riktigt ökade klyftor mellan grupper i samhället. Enligt amerikanska brottsregister har antalet hatbrott ökat med 64 procent 2017 vilket kan kopplas till retoriken kring olika grupper som omnämndes negativt i Trumps presidentkampanj. Samma år sammanfattade All Party Parliamentary Group i Storbritannien en markant ökning av hatbrott mot både nya och bosatta immigranter i samband med politikers retorik pro ett utträde ur EU.Många har uppfattat en förändring av retoriken i de politiska debatterna även i Sverige de senaste åren. Vi tyckte därför att det var intressant att tydligare titta på hur gestaltningen av olika grupper sett ut i de TV-sända debatterna och hur den kan bidra till ett mer polariserat samhälle. Inspirationen har hämtats från teorin om framing. Gestaltningsteori, eller framing theory, baseras på att människor ser verkligheten utifrån olika ramar eftersom vi människor inte kan ta in hela världen på en gång. En person använder en ram för att kunna hålla ihop sin egen bild av verkligheten. Teorin utgår ifrån konstruktionismen, som menar att verkligheten, eller delar av den, är en social konstruktion.Medieforskaren Robert Entman menar att gestaltning görs genom att välja ut vissa delar av sin upplevda verklighet och förstora dem.

Han talar om fyra aspekter av gestaltning, eller frames:1. De definierar problem.2. De förklarar orsaker.3. De gör moraliska omdömen.4. De föreslår lösningar.Här finner du en analys av samtliga Agendasända partiledardebatter sedan 2008 som går att hitta på publika plattformar såsom SVT Play, Youtube, plus en från Aftonbladet respektive Expressen 2014 (totalt 15 debatter). Analysen är genomförd av två strategiska kommunikatörer som tittat igenom debatterna och transkriberat kontexten när olika grupper ramats in (exempelvis “vi har en hög arbetslöshet bland nyanlända”). Transkriberingarna har sedan kodats till positiva eller negativa inramningar utifrån kontexten dvs. inte kopplat till enskilda ord (exempelvis “Många av dem kommer med god utbildning”). Vid de tillfällen då ett uttryck kan tolkas som negativt eller positivt utifrån vilket perspektiv man tar har neutralt valts (exempelvis “Dem som har asylskäl ska få stanna”). Vi har även grupperat inramningarna i olika ämnesområden och dragit ut exempel på ord som oftare förekommer (exempelvis “kostnad, lågutbildade och arbetskraft och kompetens”).Vår förhoppning är att detta underlag kan uppmuntra till nya lösningar för politikers retorik. Vi vill också poängtera att detta inte är en vetenskapligt baserad rapport utan baserad på våra reflektioner som kommunikatörer.Läs rapporten här