?

Varför och hur har vi tagit fram Radio Rosenbad?

Ord spelar roll.

2017 blev året då vi såg hur politikers retorik verkligen kan forma allmänhetens uppfattning och hur det på riktigt ökade klyftor mellan grupper i samhället. Enligt amerikanska brottsregister har antalet hatbrott ökat med 64 procent 2017 vilket kan kopplas till retoriken kring olika grupper som omnämndes negativt i Trumps presidentkampanj. Samma år sammanfattade All Party Parliamentary Group i Storbritannien en markant ökning av hatbrott mot både nya och bosatta immigranter i samband med politikers retorik pro ett utträde ur EU.

Många har uppfattat en förändring av retoriken i de politiska debatterna även i Sverige de senaste åren. Vi tyckte därför att det var intressant att tydligare titta på hur gestaltningen av olika grupper sett ut i de TV-sända debatterna och hur den kan bidra till ett mer polariserat samhälle. Inspirationen har hämtats från teorin om framing. Gestaltningsteori, eller framing theory, baseras på att människor ser verkligheten utifrån olika ramar eftersom vi människor inte kan ta in hela världen på en gång. En person använder en ram för att kunna hålla ihop sin egen bild av verkligheten. Teorin utgår ifrån konstruktionismen, som menar att verkligheten, eller delar av den, är en social konstruktion.

Medieforskaren Robert Entman menar att gestaltning görs genom att välja ut vissa delar av sin upplevda verklighet och förstora dem.

Han talar om fyra aspekter av gestaltning, eller frames:

1. De definierar problem.
2. De förklarar orsaker.
3. De gör moraliska omdömen.
4. De föreslår lösningar.

Här finner du en analys av samtliga Agendasända partiledardebatter sedan 2008 som går att hitta på publika plattformar såsom SVT Play, Youtube, plus en från Aftonbladet respektive Expressen 2014 (totalt 15 debatter). Analysen är genomförd av två strategiska kommunikatörer som tittat igenom debatterna och transkriberat kontexten när olika grupper ramats in (exempelvis “vi har en hög arbetslöshet bland nyanlända”). Transkriberingarna har sedan kodats till positiva eller negativa inramningar utifrån kontexten dvs. inte kopplat till enskilda ord (exempelvis “Många av dem kommer med god utbildning”). Vid de tillfällen då ett uttryck kan tolkas som negativt eller positivt utifrån vilket perspektiv man tar har neutralt valts (exempelvis “Dem som har asylskäl ska få stanna”). Vi har även grupperat inramningarna i olika ämnesområden och dragit ut exempel på ord som oftare förekommer (exempelvis “kostnad, lågutbildade och arbetskraft och kompetens”).

Vår förhoppning är att detta underlag kan uppmuntra till nya lösningar för politikers retorik. Vi vill också poängtera att detta inte är en vetenskapligt baserad rapport utan baserad på våra reflektioner som kommunikatörer.

Läs rapporten här

Börja lyssna
2010-2018
2010-2018
2010
2010-2015
2015
2015
2016-2018
2018
Framtiden
Beat
Dela

Radio Rosenbad

Hur påverkar politikers retorik dig?

Ord spelar roll. 2017 blev året då vi såg hur politikers retorik verkligen kom att forma allmänhetens uppfattning och hur den ökade klyftorna mellan grupper i samhället. Studier visar att hatbrotten ökade markant i både USA och Storbritannien i samband med Trumps presidentkampanj och folkomröstningen om Brexit. Hatbrotten hade starka kopplingar till den politiska retoriken och var riktade mot de grupper som beskrevs negativt.

Så när tonen skruvades upp även i Sverige inför årets val, började vi titta på hur våra egna partiledare ramat in olika grupper. Vi tittade framförallt på inramningen av gruppen ”invandrare” och ”utrikesfödda” över tid. Det har nu summerats i ett eget track innehållande citat från Agenda-sända partiledardebatter från 2010 – 2018.

Tune in på Radio Rosenbad.

*Foto: TT

Börja lyssna

2010-2018

Partiledare ramar in grupper

När partiledarna återupprepande kopplar samman en heterogen grupp människor med ett antal begrepp så skapar och förstärker det stereotypa bilder och särskiljer grupper som olika.

2010-2018

Inramningar bygger vår verklighet

Inramningar av heterogena grupper är problematiska oavsett om de kan anses positiva eller negativa, men blir såklart extra problematiska när en heterogen grupp kopplas ihop med problem och hot.

2010

Grupper ställs mot varandra

I vissa uttalanden ställs grupper till och med direkt emot varandra.

2010-2015

Utrikesfödda bidrar till den svenska välfärden

Från 2010 fram till 2015 ramade majoriteten av partiledarna in den heterogena gruppen utrikesfödda som en grupp som bidrar till den svenska välfärden och bygger Sverige genom arbete, jobb och kompetens. Utan denna grupp hade Sverige inte kunnat utvecklas som det gjort.

2015

Många partier följer samma spår

Från och med 2015 är det ett tydligt skifte i majoriteten av partiernas retorik.

2015

En alltmer negativ bild

Med den så kallande “flyktingvågen” läggs tyngdpunkten nu på en allt mer negativ inramning, att detta var en våg, kris, en ohållbar situation och ett allvarligt problem.

2016-2018

Svenska värderingar och brottslighet

De senaste åren har debatten dessutom handlat om att invandrare, asylsökande och ensamkommande splittrar de svenska värderingarna, bidrar till ökad brottslighet och begår sexualbrott.

2018

En ofta oemotsagd bild

Bilden av en grupp som hot och problem står nu ofta oemotsagd och stärker stereotyper. När vi också låter saker vara outtalade lämnas ansvaret på mottagaren att fylla i luckorna efter den egna verklighetsbilden.

Ett exempel på detta är “bilden av att utrikesfödda män våldtar”, genom att säga detta och lämna ute resten säger man också samtidigt att “svenska män inte våldtar”.

Framtiden

Ord spelar roll

Den politiska retorikens funktion är att lägga fram förslag på hur vi ska förstå och därefter hantera dagens problem i syfte att åstadkomma en bättre morgondag.

Det är självklart att våra politiker måste kunna framföra problemställningar, men ord används alldeles för slentrianmässigt och en alltför onyanserad och oreflekterad verklighetsbild av ytterligheter byggs upp.

Det kombinerat med litet fokus på vision och bemötande av den oro som finns, bidrar istället till att öka klyftorna i samhället.

*Foto: TT